Hur uppstår vindar fysik
•
Vind - varför blåser det?
Vindar kan röra sig i alla riktningar - horisontellt, vertikalt och i virvlar. Vind uppstår oftast av tryckskillnader i atmosfären.
Genom inverkan från jordens rotation, corioliseffekten, blir vinden efterhand nästan vinkelrätt mot den riktning åt vilket trycket faller mest. På norra halvklotet blåser det därför moturs (motsols) runt ett lågtryck.
Vinden mäts i både hastighet och riktning. Med vindriktning menas den riktning varifrån det blåser. Sydvästlig vind betyder alltså att vinden kommer från sydväst och blåser mot nordost.
Vindhastigheten anges i meter per sekund (m/s), men kan även beskrivas som till exempel måttlig eller frisk.
Vinden i Sverige och världen
I Sverige är de blåsigaste månaderna vanligen oktober-mars och maj-augusti de minst blåsiga.
Vindriktningen är oftast mellan syd och väst, men vinden vrider allt eftersom lågtryck och högtryck passerar, så även andra vindriktningar är relativt vanliga. Under vår och sommar föreko
•
Regn – Luften innehåller vattenånga. Det kallas luftfuktighet. Varm luft klarar att innehålla mer vattenånga än kall luft. Om luften inte klarar att innehålla mer vattenånga kallas det att den är mättad. När mättad luft kyls av (blir kallare) kondenseras ångan (gas) till små vattendroppar (flytande). Det har bildats ett moln. Om vattendropparna blir så stora att de inte kan sväva faller de ner som regn.
Bild: PublicDomainPictures / Pixabay License
Snö – Det sker på samma sätt som när regn bildas. Skillnaden är att det är minusgrader ute. Beroende på luftfuktigheten och temperaturen får snöflingorna olika utseende.
Bild: Kenneth Libbrecht
Dimma – Luften vid marken värms upp under dagen. När det senare blir kallare kyls luften av och vattenångan kondenseras. Ungefär som när moln bildas fast det är nära marken. Återigen, varm luft klarar av att innehålla mer vattenånga än kall luft.
Foto: adege / Pixabay License
Dagg – Fungera
•
När det blåser är det inte alltid så att den kalla och varma luften blandar sig och utjämnar temperatur och tryck på en gång. Ofta trycker varmare luft bort kallare luft eller tvärtom. Gränsen mellan kall luft och varm luft kallas front.
Varmfront
Om varm luftmassa trycker bort kall luftmassa kallas det varmfront. Den varma luften har lägre densitet (är lättare) än den kalla luften, lägger sig ovanpå och kyls av. Det bildas moln och börjar regna.
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
Kallfront
Om kall luftmassa trycker bort varm luftmassa kallas det kallfront. En kallfront (50-75 km/h) rör sig snabbare än en varmfront(30-50 km/h). När varmluften kyls av snabbt blir det ofta kraftiga regn och åska.
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
Sjöbris
När solen lyser på jorden värms mark och vattendrag upp. Under dagen värms marken upp snabbare än sjön/havet. Den varma luften stiger, luft från havet blåser in och utjämnar tryckskillnader. När det blåser från hav mo