Hur håller du landskap
•
Så länge merparten av befolkningen levde på landsbygden var samspelet mellan människa och natur en självklarhet för de allra flesta. Under efterkrigstiden medförde den snabba industrialiseringen att många förlorade den direkta kontakten med såväl naturen som med lantbrukets verklighet. Under några årtionden levde emellertid kunskaperna därom kvar i breda folklager tack vare ett aktivt friluftsliv i skog och mark. Många i städerna hade fortfarande föräldrar eller far- och morföräldrar som bodde kvar på släktgården, eller torpet som senare förvandlats till sommarstuga.
I dag tycks denna kontakt ha brutits hos stora delar av befolkningen, vilket också avspeglas i de synsätt som präglar den allmänna debatten. Till exempel tycks den samtida miljörörelsen vara besjälad av en syn på naturen som något slags orörd vildmark, där varje form av mänsklig påverkan är av ondo. Det hela påminner om modernisternas drömmar om skinande, rätlinjiga städer där moderna människor levde åtskilda från de
•
Så kan du göra mer för biologisk mångfald
Larmrapporterna om regeringens nedskärningar i miljöbudgeten haglar. Visst ser det bekymmersamt ut, men i stället för att bara beklaga oss kanske vi bör vi fundera mera på vad vi kan göra själva.
Det finns nämligen mycket att göra, av alla, för alla. Här följer några inbördes, delvis, oberoende förslag, sorterat efter vilken grupp de i första hand berör.
Jägare
Begränsa jaktinsatsen
De vilda djuren är våra vänner i arbetet med att gynna biologisk mångfald. Älgar och hjortar begränsar skogsbrukets monokultivering, vildsvinen berikar de agrara monokulturerna och landskapet med sitt bökande och fröspridande och vargarna sprider viktiga kadaver i skogarna. De vilda djuren är dessutom biologisk mångfald själva.
Tyvärr minskar populationerna av både älgar och vildsvin. Jakttider, licenser och skyddsjaktsparagraferna har nyligen liberaliserats för att medge ett högre jakttryck i syfte att begränsa viltpopulationerna, senast illustrerat av
•
Vegomyt #6: ”Korna behövs för att vi ska ha öppna landskap”
Visst håller betande djur våra svenska landskap öppna. Men det betyder inte att vi bör äta kött och mjölkprodukter i den mängd vi gör idag. Långt ifrån. Och det beror helt på vad det är för djur och landskap vi pratar om. Anna Richert förklarar:
- I Sverige är våra naturbetesmarker de mest artrika miljöer vi har, och det är viktigt att de hålls öppna och inte växer igen. Här spelar de betande djuren en viktig roll, men dessa djur är en försvinnande liten del av det kött vi faktiskt äter. En väldigt stor del av djuren vi äter betar inte alls, som grisar och kycklingar, säger Anna Richert.
Att äta mer vego gör alltså inte att våra öppna landskap förstörs. Vid rätt val av kött kan du gynna den biologiska mångfalden, vilket är jättebra, men vid fel val kan du istället påverka den biologiska mångfalden direkt negativt.
- Kycklingar, grisar och det importerade köttet ger inte fördelarna med öppna landskap som gynnar den biol