Kärnklyvning hur går
•
Hur fungerar kärnkraft?
Faktablad
I Sverige finns sex kärnkraftsreaktorer i drift. 2021 stod kärnkraft för 31 procent av den svenska elproduktionen. Här hittar du kortfattade fakta om kärnkraft, hur det fungerar och vilka för- och nackdelar kärnkraften har.
Publicerad 12 mar, 2021 • 4 min att läsa
Kärnkraft – att klyva atomer för att koka vatten
Ett kärnkraftverk fungerar egentligen som en väldigt komplicerad vattenkokare. Energin kommer från klyvning av anrikat uran. Anrikningen innebär att man ökar halten av en specifik klyvbar isotop av uran. När uranet bestrålas med neutroner klyvs atomkärnan. Det frigör fler neutroner som startar en kedjereaktion som sedan fortsätter av egen kraft. Vid uranklyvningen frigörs nya neutroner som behöver bromsas för att kunna fortsätta klyva uranatomer. Det görs i de svenska reaktorerna med hjälp av vatten, så kallat lättvatten. Därför kallas kärnkraftsreaktorerna som används i Sverige för lättvattenreaktorer. Lättvatt
•
Fission
Fission betyder klyvning, inom kärnfysiken och kärnkemin klyvningen av atomkärnor, kärnklyvning. Vid fission frigörs energi, vilket under vissa förutsättningar leder till en kedjereaktion där enorma energimängder frisätts i form av värme, partikelstrålning och elektromagnetisk strålning. Sådana kedjereaktioner ligger till grund för kärntekniken. Fission utnyttjas så i kärnkraftverk och kärnvapen. I regel används isotopernauran-235 och plutonium-239. Flera av restprodukterna som bildas vid fission är radioaktiva, vissa i tusentals år. Motsatsen till fission är fusion, sammanslagning av atomkärnor.
Kärnklyvning
[redigera | redigera wikitext]Atomkärnan hos vissa isotoper av grundämnen som plutonium och uran kan om de bombarderas med neutroner fånga in en neutron och därigenom bli så instabila att de klyvs.[1] I processen frigörs neutroner som i sin tur kan klyva fler atomkärnor och därigenom hålla igång en kedjereaktion. Därutöver bildas nya, mindre atomkärnor,
•
Fission och fusion
… och nu svänger hon in på upploppet ohotad. Hon kommer att vinna guuuld!! Du! Jag har tänkt på en grej. - Vadå? - Kolla på det periodiska systemet. Kvicksilver har atomnummer 80, så det har 80 protoner i kärnan.
Guld har 79 protoner i atomkärnan. Okej? Borde man inte kunna göra guld av kvicksilver, om man tog bort en proton från varje kärna? Va? Skulle man ta det där grå giftet och göra guld av det?
Det låter ju inte klokt! Men Kim har faktiskt rätt. Man kan göra guld på det sättet. Här är kärnan av en kvicksilveratom. I den finns 80 protoner. -- Man kan skjuta en neutron mot den, så att den smälter ihop med atomkärnan.
Den nya kärnan som bildas är instabil, och sönderfaller -- … till en kärna med 79 protoner. En guldatomkärna! Men det är billigare att köpa guld, för det här är ett dyrt och ineffektivt sätt att framställa guld på. Men det går. När en atomkärna klyvs i flera delar, till exempel genom att den beskjuts med partiklar, kallas det för f