Hur vet hjärnan
•
Så vet hjärnan vilken kropp den tillhör
Henrik Ehrsson studerar hur hjärnan känner igen sin egen kropp. Det är bland annat intressant när proteser utvecklas. Genom att förändra en patients kroppstillhörighetskänsla kan en protes kännas som en del av patientens egen kropp.
När jag håller i en varm kaffemugg under min fikarast skickar nervceller i min hand information om såväl handen som muggen till min hjärna. Jag känner att muggens utsida är varm och att det bränner i mina fingrar samtidigt som jag ser att jag håller i muggen. Trots att muggen och handen sitter ihop förstår jag att muggen inte tillhör min kropp men att handen gör det. Detta kallas för kroppstillhörighetskänsla, och Henrik Ehrssons forskning syftar till att förstå hur den fungerar.
– Hjärnan skiljer hela tiden på det som tillhör den egna kroppen och det som inte gör det. Men vi är inte alltid medvetna om det, berättar Henrik.
Henriks hypotes är att hjärnan känner igen sin kropp genom att kombinera intryck från
•
Så minns vi våra liv
Minns du och din bror olika om vem som egentligen välte granen den där julen när katten sprang bort och gröten brändes vid? Ni kanske minns fel båda två. Det menar forskarna som vet hur vi minns våra liv.
Men det är mer komplicerat än vad det kanske låter. Var i hjärnan våra minnen egentligen finns är fortfarande ”en av minnesforskningens stora gåtor”, säger Lars Olson, professor vid institutionen för neurovetenskap. Det är inte så att vissa nervceller rymmer vissa minnen, medan andra nervceller rymmer andra. I stället lagras våra långtidsminnen utspridda på många platser i hjärnbarken, säger Lars Olson:
– Tänk dig att man avbildar något i form av ett hologram på en glasbit som man sedan slår sönder. Det sägs att man då ser en nästan komplett bild, fast med sämre upplösning, i varje enskild skärva.
Ungefär så verkar minnen lagras in i hjärnbarken. Enligt vissa uppskattningar sägs hjärnan bestå av nära 100 miljar
•
Så här håller du hjärnan frisk hela livet
Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Hon har erhållit Stockholms Sjukhems donationsprofessur i klinisk geriatrik för att utveckla kunskapen om åldrandets sjukdomar. Hennes forskning handlar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar.
På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om vad vi kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra vår livsstil. Åldrandets inverkan på hjärnan har blivit speciellt viktig med tanke på att vi lever allt längre. Klicka på pilen på bilden här ovan så kan du se Miia Kivipeltos föreläsning.
– Hjärnan styr hela kroppen, våra tankar, känslor och formar våra minnen, säger Miia Kivipelto. När vi blir äldre är hjärnan den svagaste länken och hög ålder är fortfarande den viktigaste och starkaste riskfaktorn för demens och minnesstörningar.
Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas