Hur böjs ordet hålla
•
Innehållet som finns tillgängligt på vår webbplats är resultatet av våra redaktörers dagliga ansträngningar. De arbetar alla mot ett enda mål: att förse dig med rikt innehåll av hög kvalitet. Allt detta är möjligt tack vare de intäkter som genereras av reklam och prenumerationer.
Genom att ge ditt samtycke eller prenumerera stöder du vår redaktions arbete och säkerställer den långsiktiga framtiden för vår webbplats.
Om du redan har köpt en prenumeration, logga in
•
Hålla på + att eller och?
Hålla på att
Hålla på att kan ha två betydelser.
Det kan betyda att något nästan händer, alltså att det är nära att hända.
Han höll på att ramla över kanten.
Jag håller på att missa bussen, så nu måste vi springa.
Det kan också betyda att något är pågående, alltså att det har en viss utsträckning i tiden.
Trädet håller på att välta över huset.
Karl håller på att laga mat.
💡
Efter att står verbet i infinitiv, verbets grundform: hålla på att göra något.
Hålla på och
Hålla på och har bara den andra betydelsen, alltså att något är pågående och har en viss utsträckning i tiden.
Karl håller på och lagar mat.
Många föredrar hålla på och framför hålla på att när något är pågående.
Jag håller på och nattar barnen.
Men när subjektet inte är levande föredrar de flesta ändå hålla på att.
Huset håller på att brinna ner.
💡
hålla på och städa
håller på och•
Fråga:Heter det hushåller eller hushållar?
Svar:Hushålla kan böjas svagt, alltså hushållar, hushållade, hushållat, eller starkt hushåller, hushöll, hushållit.Den svaga böjningen är den som traditionellt ansetts vara korrekt, och det är den enda som finns i ordböckerna. Sedan 1990-talet har emellertid stark böjning kommit att användas parallellt med svag böjning. I formell text är svag presensform ungefär lika vanlig som stark, medan de andra böjningsformerna nästan uteslutande är svaga. I informella texttyper är stark böjning det vanligaste valet i alla böjningsformer.
Variationen kan förklaras med att bildningen av verbet hushålla kan uppfattas på två olika sätt. Å ena sidan kan hushålla uppfattas som en bildning till substantivet hushåll. En sådan tolkning leder till att ordet böjs svagt, dvs. hushållar, hushållade, hushållat. Den tolkningen görs av historiska ordböcker. Å andra sidan kan hushålla uppfattas som en sammansättning av hus