Hur farligt är kroniskt
•
ABC om Handläggning av patienter med kroniskt subduralhematom
Ett kroniskt subduralhematom är en ansamling av äldre blod och vätska mellan den hårda hjärnhinnan (duran) och spindelvävshinnan (araknoidean). Det är ett av de vanligaste tillstånden som kräver neurokirurgi, med en incidens på upp till 60 per 100 000 invånare i Skandinavien [1]. Antalet patienter förväntas stiga ytterligare i takt med den åldrande befolkningen och den ökade förskrivningen av blodförtunnande läkemedel [2, 3]. I och med detta kommer behovet av kunskap kring diagnosen att öka hos samtliga sjukvårdsinstanser. I denna ABC-artikel går vi igenom patofysiologi, diagnostik och handläggning av kroniskt subduralhematom.
Patofysiologi
Etiologin till kroniskt subduralhematom är multifaktoriell, och trauma, inflammation, angiogenes och fibrinolys samspelar [4]. Den ledande teorin är att det uppstår när ett ytligt cellager i duran skadas, oftast i samband med en lindrig skallskada. Detta cellager är uppbyggt av fib
•
Om akut och kronisk inflammation
Inflammation är ett ständigt aktuellt ämne. Inom forskningen menar man att inflammation kan vara en bakomliggande faktor i många vanliga sjukdomar i det moderna samhället, inte minst hjärt- och kärlsjukdomar. Varför blir kroppen inflammerad? Hur kan vi förebygga inflammation i de fall den är skadlig? Det ska vi ta reda på här.
Är inflammation alltid något dåligt?
Sambandet mellan inflammation och många olika sjukdomstillstånd kan få oss att tro att inflammation alltid är skadligt för vår hälsa. Så är dock inte fallet. Inflammation är i grunden en ändamålsenlig reaktion hos kroppen som syftar till att läka fysisk skada liksom till att eliminera inkräktare av olika slag, såsom virus och bakterier.
Skillnaden mellan akut och kronisk inflammation
Akut inflammation är kroppens omedelbara svarsreaktion på en skada eller infektion. Denna process är vital för läkning och skydd, och karakteriseras av rodnad, värme, svullnad, smärta och eventuellt en fö
•
Information till dig som har fått diagnosen kronisk lymfatisk leukemi
Sjukdomen i sig kan göra att man lättare får infektioner. Detta skiljer sig åt från person till person, och du kan fråga din läkare eller kontaktsjuksköterska hur mottaglig för infektioner just du är.
Om ditt immunförsvar är nedsatt bör du försöka att minska infektionsrisken genom att vara noga med handhygien, framför allt i samband med måltider och efter toalettbesök. Undvik också att umgås med personer som är förkylda eller har någon annan infektion.
Om du smittats av covid-19 bör du så tidigt som möjligt kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska eftersom det kan bli aktuellt att sätta in medicinering som bromsar infektionen.
KLL innebär också ökad risk för hudcancer. Om du får nya hudförändringar ska du visa d