Hur många visor har
•
Visa
- Uppslagsordet ”Visor” leder hit. För andra betydelser, se Visor (olika betydelser). För betalningstjänsten och kreditkortet, se Visa (företag). För tillåtelser att resa i ett land, se visum.
En visa är en strofisk dikt, ofta med enkelt språk, som är avsedd att framföras till en melodi, utan eller med enkelt ackompanjemang. Visor finns som en del i nästan alla kulturers folkmusik, och i Sverige har det funnits en rik tradition av visor även i populärmusiken – vispop. Visor framförs oftast av trubadurer eller som allsång. Även om musikformen är vanligt förekommande i andra kulturer har dock det svenska begreppet en mer specifik och begränsande betydelse.
Visan som musikstil
[redigera | redigera wikitext]Med visa avses, i svensk kultur, främst ett stycke musik vars tyngdpunkt ligger i den svenska rimmande texten som också frambär melodin. Visans melodi och text kan förmedla den grundläggande känslan, styrkan och poängen lika
•
Visornas värld
Musik och sång har varit viktigt för människan i alla tider, och visan har en lång historia. Flera av de vaggvisor som överförts ända in i vår tid har mycket ålderdomliga drag. Ett tidigt exempel är också de ballader som under 12- och 1300-talen spreds från Frankrike över många europeiska länder. Den nordiska medeltida balladen, utformades genom muntlig tradition till en speciell grupp eller genre.
Begreppet visa har skiftat betydelse i olika tider och sammanhang. Ordet fanns redan i fornsvenskan och dess etymologiska härledning går till substantivet vis eller sätt, med innebörden ”vis eller sätt att framföra eller sjunga” (Jonsson 2001:8). I artikeln Visa och folkvisa definierar Bengt R Jonsson visan som ”en strofisk dikt med en strofisk melodi (…) präglad av en viss enkelhet i stilen” (aa:11), det handlar alltså om framsjungen poesi, som kan vara lyrisk, men som ofta har ett episkt, berättande, innehåll. I en rad tidigare definitioner har visan också förkn
•
Visgenrer
Rubriceringen av visorna i olika kapitel baserar sig på Svenskt Visarkivs förslag till systematisering av folkmusikmaterial. Men flera avvikelser har ändå gjorts. T.ex. ingår vallvisorna i ett kapitel med enbart fäbodmusik, och inte som brukligt tillsammans med vaggvisornaMer om olika visgenrer kan läsas i :
Folkmusikboken av Märta Ramsten, Anna Johnson m.fl
Svensk Folkmusik av Jan Ling
Kvinnors musik av Anna Johnson m.fl.
Visorna i den här samlingen har sina rötter i den tid då folkmusiken var den vanligaste musiken i vårt land. Några viktiga kännetecken för dessa visor är att de är gehörstraderade, att de oftast sjungits solo, utan ackompanjemang och att större delen av dem har ett äldre modalt tonspråk.
Gehörstraderade visor förmedlas från generation till generation genom att de sjungs. Visorna förändras hela tiden., utsmyckningar läggs till och dras ifrån, melodin omformas , texter och verser varieras... al