Hur är njurendoskopi
•
Handläggning av de tre vanligaste barnneurokirurgiska tillstånden
Barnneurokirurgi är en subspecialitet inom neurokirurgin. Barnens neurokirurgiska sjukdomar skiljer sig från de vuxnas genom andra diagnoser, patofysiologiska mekanismer, tumörtyper och inte minst prognoser. Barnets nervsystem under utveckling och sjuklighet kräver särskild hänsyn både i den kirurgiska och den psykosociala kontexten. Barn i olika utvecklingsfaser behöver olika bemötanden, som också omfattar en hel familj med särskilt krävande möten runt ett svårt sjukt barn och dess föräldrar. Det finns subspecialiserade kollegor vid varje neurokirurgisk klinik i Sverige som tillsammans hanterar hela det barnneurokirurgiska spektrumet, även om det ingår i den neurokirurgiska specialistutbildningen att kunna hantera de vanligaste diagnoserna. De flesta svenska barnneurokirurger har gått ESPN:s (European Society of Pediatric Neurosurgery) 3-åriga kurscykel för en gedigen teoretisk bakgrund i ämnet och certifiering.
•
Med hjälp av ONKI-bläddraren kan du lätt bekanta dig med olika ontologier och vokabulärer. Du kan välja att använda någon av dessa genom att integrera din applikation i ONKI-servicen eller så kan du alternativt ladda innehållet i en ontologi/vokabulär via ONKI-bläddraren och använda det i din applikation på det sätt som ontologins/vokabulärens användarvillkor tillåter.
Du kan också skapa en egen ontologi/vokabulär och ladda in den i ONKI-servicen. En ontologi/vokabulär som du vill ladda in kan du antingen skapa från början eller så kan du bearbeta en ontologi/vokabulär som redan finns i ONKI. Som format för en ontologi/vokabulär som ska laddas in i ONKI kan du använda antingen SKOS- eller OWL-formatet. Tjänstens upprätthållare rekommenderar SKOS-formatet som framställningssätt för ordlistor och klassificeringar, medan det för mera omfattande ontologier torde vara bäst att använda OWL-språket. Ontologi/vokabulär -filen kan du hämta till ONKI-servicen via laddnings. När du har
•
Neuroendoskopi
Tidigare var höjdpunkten av kirurgi ”stora kirurger, stora snitt”. Medan detta kan har varit sant vid någon tid,har man under årens lopp försökt reducera den kirurgiska aggressiviteten för att uppnå samma resultat med minsta möjliga skada .Sålunda introducerades först mikroskopet och sedan endoskopet. Tack vare endoskopet kan kirurgen se in i ett ihåligt organ eller en kroppshåla genom ett flexibelt rör som innehåller belysning och optik. Tillgång fås vanligen genom en naturlig öppning eller ett litet snitt. Endoskopi är en del av det dagliga livet i många kirurgiska specialiteter, som inte kan förstås utan endoskopet. Detta gäller urologi och otolaringologi. I andra fall har endoskopet gjort det möjligt för oss att utföra samma procedurer som praktiserats för mycket länge sedan men nu mycket mindre aggressivt. Det har varit fallet med ledkirurgi (t.x. knäartroskopi) eller operation i buk- eller brösthålor. Neurokirurgi har inte varit immunt till denna strömning oc