Hur går kretslopp till
•
Vattnets kretslopp
Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken.
När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där rinner vattnet vidare till hav, sjöar och vattendrag eller tas tillvara av växter och djur. En del vatten sipprar även ner genom markens olika lager och bildar grundvatten.
Så småningom, ibland omedelbart, ibland efter flera tusen år, kommer vattnet åter att med solens hjälp avdunsta till atmosfären och hela processen börjar om igen – kretsloppet är slutet. Jordens vatten förbrukas inte, det lånas, används och återförs. Vi dricker alltså “samma vatten” som dinosaurierna drack och det vatten som vi använder i dag är ett lån från kommande generationer.
Vi människor är helt beroende av sötvatten för vår överlevnad. Men av al
•
Kretslopp och näringskedjor
Uppgift: Var trivs frön?
Dela in eleverna i mindre grupper om 4-5 stycken. Dela ut frön (en frösort till varje elevgrupp) av växter som vi människor äter, till exempel ärtor, majs, bönor eller alfa-alfa-frön.
Det är viktigt att det är frön som vi äter, eller frön från växter som vi äter. Det går bra att använda produkter (till exempel majs, bönor, ärtor) från närmaste livsmedelsaffär.
Steg 1
Det första eleverna får göra är att i grupper diskutera sig fram till vad det frö de fått behöver för att börja gro och växa.
Därefter kan läraren säga: ”Jag vill ha tre förslag från varje grupp.” Spalta så småningom upp förslagen på tavlan. Vatten, ljus, temperatur, (näring, jord och syre).
Ordna med hjälp av eleverna några av förslagen ovan i motsatser. ”Ljus, jaha, vad är motsatsen till ljus …”
- ljust-mörkt
- blött-torrt
- varmt-kallt
- (syrerikt-syrefattigt)
- (näringsrikt-näringsfattigt)
Steg 2
Nästa fråga till eleverna blir hur vi ska kunna göra ett rättv
•
Kolets kretslopp och människans påverkan
Faktablad
Grundämnet kol, med kemisk beteckning C, finns i allt levande och kolets kretslopp pågår hela tiden.
Publicerad 20 sep, 2023 • Uppdaterad 19 jan, 2024 • 6 min att läsa
Click here for English version
För att få energi bryter vi ner kolbaserade ämnen och andas ut koldioxid (CO2). Utan kol skulle vi människor och allt annat levande på jorden helt enkelt inte fungera.
Precis som vattnet cirkulerar kolet i naturen. De två centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning. Solen driver kolets kretslopp och via fotosyntesen binds koldioxiden in som kolatomer i växterna. Det kallas kolinlagring.
Fotosyntesen går till så här: I luften finns koldioxid. Gröna växter tar upp koldioxiden och tillsammans med energi från solen och vatten (som växten suger upp med hjälp av sina rötter) omvandlar växterna koldioxid till glukos som ger näring till växten. Det bildas också syre som växten släpper ut.