Hur benämns tårna
•
Skelett
Skelettets uppbyggnad
Skelettet består av ben, och benet i sin tur består av benvävnad och vissa mjukdelar. Benvävnaden består av olika celler och en bensubstans, och är en levande vävnad som under hela livet byggs upp och bryts ner beroende på det aktuella behovet.
Benvävnad och bensubstans
Det finns två typer av benvävnad, kompakt och spongiös benvävnad.
- Den kompakta benvävnaden (även kallat kortikal benvävnad) finns på ytan av benet och är packad väldigt tätt. Denna utgör 20% av skelettets vikt.
- Den spongiösa benvävnaden (även kallat trabekulär benvävnad) finns innerst i benen och utgör 80% av skelettets vikt. Denna är porös och kan liknas vid en tvättsvamp i strukturen. Det är i den spongiösa benvävnaden som benmärgen ligger.
Benvävnadens celler finns i tre typer:
- Osteoblaster - producerar bensubstansen
- Osteocyter - bildas av osteoblaster och underhåller bensubstansen
- Osteoklaster - bryter ned bensubstansen
Osteocyterna ligger inneslutna i bensubstan
•
Tå
Fyrfotadjur har normalt fem tår (latin: digitus, "tå", digiti pedis, "fotens extensioner") på varje fot. Vissa djur har dock under evolutionen förlorat en eller flera tår. Extremfall är hästen, som bara har en tå på varje fot. Hos människor finns fem tår. Den största tån, stortån, sitter på fotens insida och den minsta på fotens utsida. Varje tå har en nagel på ovansidan.
Till skillnad från handens fingrar har inte alla tår allmänt vedertagna namn. Den största, innersta, brukar kallas stortå och den minsta, yttersta, brukar kallas lilltå, medan övriga tårs namn varierar. Inom anatomin har man givit dem nummer från ett till fem, så att stortån är den "första tån" och lilltån den femte. Varje tå består av flera ben, som kallas falanger.
Vanligast ramsan som troligtvis uppkommit i förhållande till handens fingrar, och återfinns i ett flertal barnböcker, är "Stortå, Långtå, Mittå, Ringtå och Lilltå".[1] I ett flertal ramsor förekommer också andra namn på tårna, mer l
•
Fotens skelett
Foten kan delas upp i tre delar:
- Fotrot, tarsus
- Mellanfot, metatarsus
- Tår, digiti pedis
Fotroten – tarsus
Fotrotens skelett består av totalt sju ben. Dessa ben är ordnade i en proximal rad och en distal rad. I den proximala raden finns två ben talus och calcaneus. Fotrotens distala rad utgörs av os naviculare, os cuniforme mediale, intermedium och laterale samt os cuboideum.
Talus är fotrotens näst största ben. Talus ledar mot tibia superiort och fibula lateralt. Inferiort ledar talus mot calcaneus och ventralt mot os naviculare.
Calcaneus, hälbenet, är fotrotens största ben. Det är ett avlångt ben som ligger i den bakre, plantara delen av foten. Benet skapar även en momentarm för vadens muskulatur. Calcaneus ledar ventralt med os cuboideum. Den mediala ytan ac calcaneus är djupt konkav, detta på grund av att det upptill och medialt finns ett kraftigt ut