Hur växter får energi
•
Skydda våra växter och bidra till viktiga värden
Växter kan dö eller skadas av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar och virus. I många fall är det en naturlig del av ekosystemet men i våra odlingar orsakar det stora förluster. Med dagens globala handel och resande sprids också växtskadegörare till nya platser, och klimatförändringar gör att skadegörare kan etablera sig där de tidigare inte klarade klimatet. Sådan spridning kan få förödande konsekvenser både för odlade och vilda växter.
Värdet av växter
Odlade växter är en förutsättning för att förse oss med livsmedel och foder. Våra växter och skogar ger oss också råvaror till trä, papper, tyger och en rad andra produkter. Resursen växter har alltså stort ekonomiskt värde. Växters sociala och miljömässiga värden är också stora. Skogar, trädgårdar, parker och grönområden och landskapet runt omkring oss har sociala och kulturella värden. Växter skyddar mot markerosion, hindrar läckage av näringsämnen och lagrar koldioxid. V
•
Fotosyntesen och djuren
Växten, gräset, blomman eller trädet fångar upp solljuset tillsammans med vatten i marken och koldioxid i luften. Växten vill åt väte, syre och kol för att bilda glukos för att själv kunna växa – och kvar till oss människor blir ett överskott av den livsnödvändiga gasen syre!
Energin som skapas i växterna flödar i den cirkulära matproduktionen och lämnar aldrig kretsloppet. Den kommer till nytta på olika sätt, exempelvis som:
- Näring till människor och djur
- Näring till växter i form av stallgödsel, biogödsel och gröngödsel
- Fossilfritt bränsle i form av biogas
- Andra produkter såsom skinnklädsel, djurfoder och kosmetika
I människans tidiga historia var vi inte bofasta, utan vandrade för att följa årstider eller växtlighet och jaktbyten. Eftersom både djur och människor vandrade var utarmning av jorden inte ett problem. Marken och växtligheten återhämtade sig när betande hjordar och människor drog vidare.
När vi sedan började bo allt längre tid på s
•
Fotosyntesen och klimatförändring
Lämplig årstid: året runt
Det är i bladen det händer! I fotosyntesen omvandlar växterna koldioxid och vatten till olika kolhydrater med hjälp av det gröna klorofyllet. En skulle kunna säga att växterna samlar på kol som de tar från luften. Koldioxiden som växterna bygger upp sina växtdelar av tas in i bladen genom klyvöppningarna som sitter undertill. I processen bildas syre som även det släpps ut genom bladens klyvöppningar. Vi människor är beroende av det syre som växterna frigör i fotosyntesen.
Solenergi + koldioxid + vatten → kolhydrater + syre
Vad rör sig i en växt?
Fotosyntesen är svår att förstå. Ett sätt att få grepp om hur eleverna tänker om växter och solenergi kan vara att be dem rita och berätta om vad som rör sig i en växt. Hur en på ett annorlunda sätt kan beskriva hur flödena i ett träd sker har vi beskrivet i aktiviteten Träd.
Gå till Träd
En kan säga att växterna gör sin egen "mat" genom fotosyntesen. Ett enkelt sät