Hur får sileshår
•
I Sverige har vi 12 inhemska arter som på ett eller annat sätt är köttätande och som fångar smådjur för att kunna öka sina överlevnadschanser. Runtom i hela världen finns det runt 500 olika arter som lever på likartat sätt.
Köttätande växter kallas växter som får extra tillskott av kväve och fosfor genom att fånga små djur och sedan lösa upp dem med proteinlösande enzymer som växten producerar, eller med hjälp av bakterier. Dessa växter borde kanske snarare kallas för insektsätande, eftersom det i de allra flesta fallen är fråga om insekter som bytesdjur.
Tre släkten
Växterna finns inom tre släkten, nämligen tätörter (Pinguicula spp.), sileshår (Drosera spp.) och bläddror (Utricularia spp.). Dessutom har vi en sällsynt förvildad art som heter flugtrumpet (Sarracenia purpurea) som använder sig av djupa strutformade blad att fånga insekter. Inomhus odlar vi kannväxter i släktet Nepenthes, vars bladspetsar är omvandlade till insektsfångande kannor. Gemensamt för de markl
•
Köttätande växter! Det låter nästan som temat var hämtat från någon dålig siencefictionfilm från 50-talet. Men faktum är att vi har ett flertal växtarter som livnär sig på insekter och andra smådjur. Gamla historier om människoätande vidunder ter sig däremot en aning överdrivna.
Sileshår
En av våra vanligaste köttätande växter är sileshåret, som är lätt att hitta på mossar och andra våta kalk- och näringsfattiga marker. Sileshåret blir ungefär 10 cm högt och får små vita blommor. Det är dock de centimeterstora runda bladen som är mest intressanta. Bladen har tentakelliknande utskott med körtlar i toppen, vilka doftar honung. Doften attraherar insekter och andra smådjur, som fastnar i den klibbiga vätska som utsöndras från körtlarna. Ju mer bytet försöker ta sig loss, desto fler körtlar kommer det i kontakt med och får därmed än svårare att göra sig fri. I och med kontakten med bytet böjs tentaklerna inåt mot mitten på bladet så att de omsluter bytet. Matsmältning
•
Sileshårssläktet
Sileshårssläktet (Drosera)[1] är ett släkte i familjensileshårsväxter med cirka 100, kärrlevandearter som förekommer i alla världsdelar. Tre arter av släktet sileshår förekommer tämligen allmänt över de nordiska länderna på mossarnasvitmosstuvor; storsileshår, småsileshår och rundsileshår.
Sileshårs-arterna är mest ryktbara för sina blad, som fungerar som fällor för insekter. Rosettbladen är i kanten och på hela översidan fullsatta av långskaftade, vackert purpurröda körtlar, tentakler – de som sitter vid kanten kan vara lika långa som bladskivans diameter. Dessa Drosera-tentakler har både känsel och rörelseförmåga. Om ett litet föremål läggs på bladet fastnar det i de närmaste körtlarnas klibbiga avsöndring, som i vilotillståndet täcker deras spets som en liten klar och glänsande droppe. Även de kringstående tentaklerna, som inte direkt berörts, böjer sig från alla håll långsamt ned mot det främmande föremålet. Skulle det vara en liten köttsmula elle