Hur beräknas ett dygn
•
Dygnsvila
Vad är dygnsvila?
Dygnsvilan är den del av dygnet då man har sin längsta sammanhållna lediga tid, fri från arbete. Alltså i praktiken den del av dygnet då man sover. Jobbar du på dagen har du dygnsvilan på natten, jobbar du på natten har du dygnsvilan på dagen. I arbetstidslagen står det att alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Huvudregeln är att tiden mellan midnatt och 05 ska ingå, alltså att man jobbar på dagen och är ledig på natten, men att man kan avvika från detta om jobbet kräver det.
Förenklat kan man säga att detta betyder att du ska vara ledig minst elva timmar i sträck under varje 24-timmarsperiod, men att ditt arbetsdygn inte behöver vara detsamma som klockdygnet.
EU-direktivet, svensk lag och kollektivavtal
Den svenska arbetstidslagen är en så kallad semidispositiv lag, vilket innebär att man kan ha andra regler i kollektivavtalen än i lagen. Även EU reglerar arbetstider inom EU-omr
•
Hjälp och information
Barnets inkomst
Om barnet till exempel har betydande inkomster kan det påverka underhållsbidragets storlek, men om barnet har mindre inkomster från till exempel sommararbete ska ni ta ställning till om det ska påverka underhållsbidraget eller inte.
Standardtillägg
Om föräldrarna har en god ekonomi bör även barnet få del av denna standard. Då barnet bor hos en förälder som lever under goda förhållanden kommer denna standard automatiskt barnet tillgodo. Om den av er som barnet inte bor ihop med har det gott ställt eller har en förmögenhet av större värde, kan ni diskutera ett standardtillägg. Ett standardtillägg är ett bidrag som går utöver beräkningen. Ett sådant bidrag behöver inte betalas kontant, utan den bidragsskyldige kan exempelvis betala för barnets lägervistelser, utlandsresor, hobbyverksamhet eller liknande.
Avdrag för umgänge med barnet
När barnet tillfälligt bor hos den av er som betalar underhållsbidrag medför det extra kostnader för mat
•
Hastighet, sträcka och tid
I det här avsnittet ska vi bekanta oss med formler och lära oss om hur vi kan räkna med hastigheter, sträckor och tid.
Sambandet mellan hastighet, sträcka och tid
Om du har sprungit 100 meter på tiden 20 sekunder, då har du förflyttat dig i genomsnitt med hastigheten 5 meter per sekund.
$$hastighet= \frac {100 \, m}{20 \, s}= 5 \, m \, /\, s$$
Ett allmänt sätt att skriva det här sambandet mellan hastigheten, sträckan och tiden är det här:
$$ hastighet=\frac{sträcka}{tid}$$
Hastigheten är alltså lika med sträckan delat med den tid det tar att färdas den sträckan.
Vanligtvis skriver vi inte ut hela orden "hastighet", "sträcka" och "tid" när vi räknar med det här sambandet. Istället betecknar vi hastigheten "\(v\)" (som i engelska ordet velocity), sträckan "\(s\)" och tiden "\(t\)". Om vi använder de bokstäverna istället så tar det mindre plats och blir lättare att räkna.
Vi skriver därför sambandet så här:
$$ v=\frac{s}{t}$$
Det här är