Hur är arktiska växter
•
Arter i en extrem miljö
Under tiotusentals år har djur och växter anpassat sig till livet i Arktis tuffa miljö. Sommaren innebär ofta ett överflöd av mat. Havet är så rikt att åtta av de tio rikaste fiskebestånden på jorden finns i eller i närheten av Arktis. Vintern är däremot bland de strängaste på jorden. Det här är ett liv på gränsen till det omöjliga.
Livet på land
Renar och myskoxar finns bara naturligt i Arktis. Vildrenar, som kallas karibo i Nordamerika, kan bilda enorma flockar på en miljon individer. Tyvärr minskar många populationer av vildren på grund av klimatförändringarna. Myskoxarna har varit kraftigt decimerade, men har glädjande nog börjat återhämta sig i antal.
I Arktis finns flera olika arter harar, lämlar och sorkar, som utgör viktig föda för områdets rovdjur. Här finns bland annat järv, olika vesslor och flera björn- och rävarter. Fjällräven utmärker sig, med en tjock päls som gör att den inte fryser i -50 °C.
I norra Kanada och på norra Grönland lever de
•
Hårdare konkurrens om pollinatörer i ett varmare Arktis
– De flesta blommande växter är beroende av insekternas tjänster. Det är därför viktigt för växter att tajma sin blomning till en period då så många pollinatörer som möjligt finns tillgängliga. Å andra sidan konkurrerar växtarter med varandra om att bli pollinerade. Således kan de växtarter som blommar samtidigt påverka varandras pollineringsframgång. En av de viktigaste miljöfaktorer som påverkar tidpunkten för blomningen är temperaturen. När klimatet förändras börjar olika växtarters blomningstider överlappa mer med varandra, och det påverkar konkurrensen mellan växterna om pollinatörer, förklarar Mikko Tiusanen, som har lett studien och arbetar vid Helsingfors universitet.
Forskarna har studerat förhållandet mellan v&a
•
Inte enbart temperatur styr nedbrytning i Arktis
Näringen i den arktiska marken omsätts mycket långsamt och bristen på kväve styr hur snabbt växtsamhällen på tundran tillväxer och utvecklas. Att näringsbristen är så utbredd i Arktis har man under lång tid förklarat med att det kalla klimatet försvårar för mikroorganismer och därmed gör nedbrytning i marken långsam.
En ny studie från Climate Impacts Research Centre, CIRC, vid Umeå universitet visar att man bommat en viktig mekanism: markens frigörande av kväve styrs inte enbart av klimatet utan är starkt begränsad av den nuvarande bristen på större markdjur, såsom daggmaskar, som kan spjälka upp växtdelar till mindre enheter.
– Insikten att nedbrytningen i den arktiska marken kan öka utan att temperaturen ökar är konceptuellt viktigt, då d