Hur stor växer big


  • Nyfödd bebis längd
  • Hög födelsevikt orsaker
  • När skedde big bang
  • hur stor växer big
  • Fostertillväxt och födelsestorlek

    [Barnets tillväxt- och mognadsperioder]

    Av graviditetens 40 veckor är det bara 38 som utgörs av embryonal- och fosterutveckling eftersom graviditetsstart konventionellt räknas från sista menstruationens första dag och inte från konceptionstillfället.Faktaruta:En betydande andel av variationen i födelsevikt utgörs av skillnader i den fettackumulering hos fostret som sker de tio sista graviditetsveckorna. Det nyfödda barnet innehåller genomsnittligt cirka 450 g fett.

    Tillväxthastigheten är initialt mycket hög och accelererande men bromsas in från omkring vecka 20. Viktökningen per tid är maximal först vid vecka 34 varefter det sker en stark inbromsning. Begränsningen av tillväxten är nödvändig för att barnet ska kunna passera förlossningskanalen och anses åtminstone delvis förmedlas via maternella mekanismer. Sannolikt har olika kvinnor olika förmåga att påverka fostertillväxten i detta avseende vilket kan vara en del av bakgrunden till

    Big bang är en av astronomernas förklaringar till hur universum kan ha uppstått. Det är tanken att det universum vi ser omkring oss tog form från en mycket tätare hop av materia för sisådär 13,8 miljarder år sedan. Detta expanderade och sträckte ut sig för att bli så stort som det är just nu, eller nu, eller nu, för universum expanderar fortfarande.

    Vad som fanns innan Big bang är det ingen som riktigt vet och det är idag omöjligt att se längre tillbaka i tiden än till precis efter att univerum bildades. Därför kommer mycket av det vi förstår om Big Bang från matematiska formler och modeller. Det går exempelvis att mäta att universum expanderar genom att studera olika galaxer och deras förhållande till varandra sträckt över tid. Det går också att se att expansionen sker i alla riktningar och samtidigt svalnar

    Misstänkt stort barn

    Handläggning under graviditet

    OGTT bör vara utförd så att eventuell diabetes kan uteslutas.

    Vid beräknad födelsevikt ≥ 4500 g kan kvinnan remitteras till specialistmödravården för samlad bedömning. Individuell hänsyn bör tas till kvinnans förutsättningar att föda barnet, såsom tidigare förlossningar, kvinnans fysiska förutsättningar (längd), önskemål om förlossningsstart respektive -sätt, samt plan för att föda fler barn.

    Vid v 41-ultraljudet viktskattas barn med MAD ≥ 128 mm eftersom dessa kommer att ha en förväntad födelsevikt ≥ 5000 g v 42+0. Dessa kvinnor bör remitteras till specialistmödravården för samtal och ställningstagande till förlossningsstart respektive -sätt.

    För att undvika skulderdystoci bör man överväga elektivt sectio om den beräknade födelsevikten är ≥ 4500 g hos barn till kvinnor med diabetes (alla typer eller ≥ 5000 g hos i övrigt friska kvinnor (2).

    Handläggning under förlossning

    Makrosomi medför bl a ökad risk för akut sectio pga u