Hur fungerade första och

  • När slutade första världskriget
  • Hur många dog i första världskriget
  • Första världskriget sammanfattning
  • hur fungerade första och

    • •

    Valsystemets och rösträttens historia

    1800-talet

    1866

    Tvåkammarriksdagen kom till. Den som tjänade 800 kronor per år, hade förmögenhet eller ägde jordbruksfastighet till ett visst värde fick rösta vid andrakammarval. Rösträtten till första kammaren var graderad efter inkomst.

    1900-talet

    1909

    Ett proportionellt valsystem infördes vid valen till  riksdagens andra kammare. Innan dess hade valen till riksdagen genomförts som  majoritetsval, huvudsakligen i majoritetsvalkretsar.

    Allmän rösträtt för män. Rösträttsåldern var 24 år. Den som inte betalt sina skatter eller var beroende av socialvården fick inte rösta.

    1914

    Extra val till riksdagens andra kammare hölls på våren.

    1919

    Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt. Rösträttsåldern sänktes till 23 år. Som villkor gällde fullgjord värnplikt, inte försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd.

    1921

    Kvinnorna kunde för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval.

    1924

    Krav på fullgjor

    •

    Första världskrigets orsaker

    • Nationalismen
    • Industrialismen och kolonialismen
    • Tysklands enande
    • Kapprustning och alliansbyggen

    Nationalismen

    Under 1800-talet formades nationalstaterna i Europa. Enkelt förklarat skulle man kunna säga att en nationalstat är en stat som är uppbyggd kring en nation, det vill säga olika företeelser och traditioner som förenar människor inom ett område, som exempelvis högtider, språk och historia. Landets politiska historia gjordes till allas (invånarnas) historia. Tanken var att den gemensamma historien skulle få folket att enas med sin nation (se nationalromantiken). Det är denna enighet kring gemensamma värden som kallas för nationalism. Nationalismen skapade en känsla av ”vi” och ”dem” mellan Europas stater som i sin förlängning skapade misstänksamhet och en känsla av konkurrens länderna emellan.

    Industrialismen och kolonialismen

    Industrialism och kolonialism bidrog starkt till att öka känslan av nationell konkurrens mellan Europas stormak

    •

    Tvåkammarriksdagen

    		Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2021-03)
    Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.
    Den här artikeln handlar om den tvåkammarriksdag som fanns i Sverige. För tvåkammarsystem, se tvåkammarsystem.

    Tvåkammarriksdagen var ett tvåkammarsystem som utgjorde Sveriges riksdag från 1866 till 1971. Den bestod av Första kammaren och Andra kammaren. En enkammarriksdag ersatte tvåkammarriksdagen 1971.

    Bakgrund

    [redigera | redigera wikitext]

    I Sverige hade ståndsriksdagen blivit kraftigt föråldrad. Den representerade inte ens vissa förmögna patroner, läkare, universitetslärare med flera, även om jämkningar och försök att reformera systemet och låta vissa av dessa grupper få ingå i bland annat borgarståndet hade gjorts. Dessutom hade broderlandet Norge haft en folkrepresentation,