Hur ser en vildkål
•
Älskade kål
Brassica oleracea är det latinska namnet för kål, en av de mest mångsidiga och populära växterna människan odlar. Det är nästan omöjligt att räkna ut på egen hand att vitkål, broccoli, blomkål och brysselkål faktiskt är samma art. Genom åren har vi människor utvecklat olika egenskaper hos arten och fått den att bli en av de mest mångsidiga grönsaker vi har.
Vildkål växer i kustområden i södra och västra Europa. Det är en tålig planta som tål salt och kalk. Den är tvåårig. Första året bildas en bladrosett som bygger upp ett förråd av vatten och näring för att kunna blomma nästa år. Det är den lagrade näringen som gör växten så nyttig att äta.
Lång historia
Det går inte att tvärsäkert säga när vi började att odla kål, forskare tror att vi har odlat kål i många tusen år, men man är inte säker. Men åtminstone femhundra år före vår tideräkning finns det bevis från grekiska källor på att de odlade grönkål. Eftersom människor fördrog att äta av bladen först, utvecklad
•
Kål
Kål är en central växt i historiskt sett i svensk trädgårdsodling. Dess dominans speglas i språkbruket, där ”kål” också kan betyda blad av andra ätbara växter, och kålgård kan betyda köksväxtland i allmänhet. I räkenskaper från kungsgårdar från 1500-talet nämns dock uteslutande ”kåål” (med flera stavningsvarianter) och handlingarna visar att det rör sig om en samma art och inte ett samlingsnamn för flera olika bladväxter. Hur den kålen såg ut är dock osäkert, men det var sannolikt inte huvudkål, som omnämns separat.
Den vilda ursprungsarten vildkål (Brassica oleracea oleracea) återfinns längs Västeuropas atlantkust och i medelhavsområdet. Från denna vildform har människan under många hundratals år utvecklat en rad former med vitt skilda utseenden och användning, såsom huvudkål, savoykål, broccoli, brysselkål, blomkål och kålrabbi. Flera av de formerna odlades redan inom Romarriket och frön av kål, okänt vilket slag, hittas ofta vid utgrävningar av romerska anläggningar i Norde
•
Kål
Kål (Brassica oleracea) är en art i kålsläktet som hör till familjenkorsblommiga växter som har många varieteter.[3][4][5]
Odling
[redigera | redigera wikitext]Kål har troligen odlats i Sverige åtminstone sedan vikingatiden. Hos vitkål (var. capitata f. alba), rödkål (var. capitata f. rubra), savojkål (var. sabauda) och grönkål (var. acephala) används bladen, hos blomkål (var. botrys) och broccoli (var. asparagoides) används istället de omvandlade blomställningarna. Hos kålrabbi (var. gongylodes) används stjälken och hos brysselkål (var. gemmifera) unga sidoskott.
De äldsta beläggen för kålodling härrör från Centraleuropa och yngre stenålder. Flera kålarter odlades av kelterna under förromersk tid. Romarna kände till flera arter, bland annat vitkål och blomkål. Hos den romerska överklassen åts främst de späda kålskotten, och den utväxta kålen betraktades främst som det enkla folkets mat.
När kålen kom till Norden är omstritt, men troligen ske