Hur lär sig människan
•
Det finns inga genvägar till inlärning. Tyvärr inte ens neurovetenskapliga sådana. Men den som vill bli bättre på att lära sig saker har garanterat något att vinna på att förstå sin hjärna lite bättre. Använder du kunskapen nedan rätt så kan en möjlig biverkning vara att saker du läser faktiskt fastnar.
1. Förändra din hjärna.
I hjärnan har vi omkring 100 miljarder nervceller. De är på olika sätt kopplade till varandra i nätverk. När vi lär oss något förstärks relevanta kopplingar. En vanlig analogi är att hjärnan är som en muskel – ju mer vi tränar på en viss sak, desto starkare blir vi. Länge trodde forskare att den här typen av kopplingar blev mer och mer fasta ju äldre vi blev, och därmed svårare att förändra. En god nyhet är att sådana antaganden nu har motbevisats.
Begreppet neuroplasticitet innebär att hjärnan är föränderlig genom hela livet. Det verkar förvisso finnas vissa inlärningsfördelar för barn då de inte byggt upp så många kopplingar i hjärnan ännu. Men att detta
•
Så lär du dig nya saker, enligt forskningen
Det sägs att det inte går att lära gamla hundar att sitta. Det är fel. Visst, barn lär sig saker snabbare än vuxna, men bara för att du är vuxen är det inte kört. Hjärnan utvecklas under hela livet.
Här är ett antal ledtrådar till hur människor lär sig bäst, enligt olika forskningsstudier.
Arbetsminne och långtidsminne
I boken Den lärande hjärnan skriver Torkel Klingberg (professor i kognitiv neurovetenskap): ”Om arbetsminnet binder samman den ena stundens tankar med nästa stunds handlingar, så binder långtidsminnet samman våra dagar och våra liv”.
I långtidsminnet lagras inte bara fakta och allt det vi lär oss, utan också personliga erfarenheter.
Arbetsminnet – även kallat korttidsminnet – används här och nu. Det finns ett arbetsminne för synen och ett för hörseln. De fungerar oberoende av varandra och rymmer ungefär sju informationsenheter var.
En del människor lär sig bättre genom att höra saker, andra genom att se
•
Myten om lärstilar och poängen med att plugga varierat
De flesta av oss föredrar förstås vissa sätt att ta in information framför andra. Kanske gillar någon att lyssna på kurslitteratur, kanske tycker någon att det är roligare att rita tankekartor än att skriva begreppsordlistor, kanske föredrar någon att läsa själv hemma framför att grupparbeta i klassrummet. Men att man gör det man gillar betyder inte automatiskt att man får bättre resultat i sina studier. Tvärtom verkar vi människor vara mer lika än olika när det kommer till hur vi bäst lär oss.
Se ex. Rogowsky, Calhoun & Tallal 2015 – apa.org
Flera sätt att lära är bäst
Generellt är det nämligen så att vi lär oss bäst om vi engagerar oss och aktiverar flera olika sinnen – det vill säga om vi använder flera olika lärstilar. Det är alltså smart att använda flera olika anteckningstekniker och att bläddra i den fysiska boken parallellt med att man lyssnar på den – och grupparbetet blir som allra bäst om var och en förbered