Hur många kärnkraftverk
•
Kärnkraft
Kärnkraften upprätthåller normal elförsörjning och stödjer den fortsatta elektrifieringen av samhället.
Kärnkraft är en kraftkälla med låga koldioxidutsläpp som spelar en viktig roll för den pågående energiomställningen. Den understödjer elförsörjningen till vardags och den fortsatta elektrifieringen av samhället med fossilfri kraft. Kärnkraft erbjuder långsiktig och planerbar tillgång till el med mycket låga koldioxidutsläpp för ytterligare elektrifiering och hållbar tillväxt.
Forsmarks kärnkraftverk.
Våra kärnkraftsanläggningar
Vattenfall är storägare av kärnkraft i Nordeuropa och har omfattande erfarenhet av att driva kärnkraftverk, avveckla dem och hantera radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Kärnkraftssäkerhet är alltid det viktigas
•
Kärnkraft i Sverige
Kärnkraft i Sverige har producerats sedan början av 1970-talet vid som mest tolv kärnreaktorer. Sedan 2020 sker elproduktion vid sex aktiva reaktorer, fördelade på tre anläggningar: Forsmarks kärnkraftverk (tre reaktorer, F1, F2 och F3), Oskarshamns kärnkraftverk (en reaktor, O3) och Ringhals kärnkraftverk (två reaktorer, R3 och R4)
De två reaktorerna i Barsebäck (B1 och B2) stängdes 1999 respektive 2005. Två reaktorer i Oskarshamn, (O1 och O2) stängdes 2015 respektive 2017. Två reaktorer i Ringhals (R1 och R2) stängdes 2019[1] respektive 2020.[2]
I Sverige har kärnkraft sedan 1980-talet genererat mellan 35 och 50 procent av landets elkraft. Vid beslut om avveckling måste denna andel ersättas med andra energikällor.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Svenska kärntekniska anläggningar. Aktiva anläggningar i blått, inaktiva i svart. Listan är ej komplett.
1. R1, Drottning Kristinas väg 2. R2 mfl, Studsvik forskningsanläggning 3. R3/Adam, Åges
•
Nästan alla har en uppfattning om huruvida kärnkraft är en bra eller dålig teknik, om den är säker eller livsfarlig och om kraftbolagen bör bygga fler kärnkraftverk i framtiden eller tvärtom avveckla de som är i drift. En underliggande fråga handlar om huruvida kärnkraften bör betraktas som en ”lyckad” eller ”misslyckad” teknik.
Kärnkraftens guldålder
Kärnkraftens historia går tillbaka till slutet av 1800-talet, då Henri Bequerel och Marie och Pierre Curie upptäckte och började undersöka fenomenet radioaktivitet. Detta följdes under 1900-talets första decennier av en mängd rön inom fysik och kemi, som till slut ledde fram till att tyska och österrikiska forskare runt årsskiftet 1938/39 kunde påvisa fenomenet fission, det vill säga klyvning av atomkärnor. Forskare från flera olika länder bidrog till de vetenskapliga framstegen på området. Men efter att andra världskriget brutit ut upphörde mycket av det transnationella kunskapsutbytet eftersom kärnforskningen betraktades som