Elektronskal hur många
•
PontusWallstedt / UgglansNO
Atomen består av en kärna med protoner (positivt laddade) och neutroner (neutralt laddade). Runt atomkärnan finns elektroner (negativt laddade) i olika elektronskal. Antalet protoner bestämmer vilket grundämne det är. Elektronerna i det yttersta elektronskalet (valenselektroner) bestämmer grundämnets egenskaper.
Bild: Clker-Free-Vector-Images / Pixabay License
I det periodiska systemet finns alla grundämnen som är kända idag. Som grundämne, uppställt i periodiska systemet, har det alltid lika många elektroner som protoner. Ett grundämne är alltså oladdat. Grundämnen eftersträvar fullt yttre elektronskal. Därför ger/tar eller lånar de elektroner med andra atomer. Om en atom inte har lika många protoner (positiva laddningar) som elektroner (negativa laddningar) kallas den jon. En atom blir en positiv jon om den har förlorat elektroner och en negativ jon om den har tagit upp elektroner.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Elektronskal är d
•
Elektronskal
Hur ser egentligen en atom ut? Som en boll? Eller så här, med elektroner i cirklar runt en kärna? Kanske så här. Med en kärna i mitten och elektronerna runt den likt en svärm av flugor?
Ja, den bilden ligger nära verkligheten. Elektronerna kan finnas både nära kärnan - och mycket långt i från. De far runt med en ryslig fart - nästan med ljusets hastighet. Men om du försöker fånga en elektron - upptäcker du något märkligt. Det är omöjligt att veta exakt var elektronen finns.
Och elektronerna är så små att du aldrig kan se dem. Inte ens med det allra bästa mikroskopet. Däremot går det att räkna ut i vilket område elektronerna oftast befinner sig. Då ser vi att de i verkligheten delar upp sig på olika avstånd från kärnan. Därför brukar vi rita atomen så här.
Som en kärna - med elektronerna i olika skal. Nästan som planeter runt en stjärna. Det här är ingen exakt bild av verkligheten. Det är en modell - som gör det enklare att förstå hur atomen fungerar. Jus
•
Elektronstrukturer
En atom har lika många elektroner som den har protoner i kärnan (om den inte har lika många elektroner som protoner, är den laddad, och då kallas den inte atom, utan jon). Elektronerna rör sig i banor kring kärnan. Olika banor (skal) motsvarar olika energi. I den enklaste modellen tar vi bara hänsyn till de olika skalen, inte de olika orbitaler (under-banor) man kan använda för att få en modell som kan förklara fler egenskaper hos atomerna. Ett skal som är längre ut har högre energi ärn ett som är längre in. Det finns inte plats fr hur många elektroner som helst i varje skal, utan det får högst plats elektroner i varje skal, där n är skalets nummer.
Vi börjar med bor. En boratom har 5 protoner i kärnan (och vanligen 5 eller 6 neutroner). En boratom har alltså 5 elektroner. Två av dem får plats i det innersta skalet, sedan är det fullt. Tre elektroner får plats i nästa skal. En boratom har alltså tre valenselektroner.
Klor har 17 protoner (och vanligen 18 eller