Hur säger man bistånd

Den 1 januari 2025 höjs försörjningsstödet med 2,8 procent. Här kan du läsa om de nya beloppen.

Höjningen bygger på regeringens beslut om riksnormen, som styr storleken på försörjningsstödet.

LÄS ÄVEN:
Så vill regeringen begränsa bidragen ytterligare

2025 års höjning blir något större än väntat. Riksnormen brukar följa prisbasbeloppet, vilket höjs 2,6 procent 2025. Senast, den 1 januari 2024, höjdes riksnormen för ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd med 8,7 procent. Ett år tidigare, 1 januari 2023, var höjningen 8,6 procent.

LÄS ÄVEN:Så mycket höjs bidrag och ersättningar
OCH:Försörjningsstödet har smygsänkts med 2000 kronor

Allt fler sjuka får ingen annan ersättning än försörjningsstöd

Läs även detta reportage i tidningen Arbetet om att vara sjukskriven och tvingas leva på försörjningsstöd.

Vad är ekonomiskt bistånd?

Ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) kan man ansöka om hos sin kommun. Biståndet har två delar;

• dels försörjningsstöd (

  •

  EU:s och Sveriges bistånd – Mer om frågan

  Här kan du läsa mer om Sveriges och EU:s internationella bistånd. Vi skriver om vad utvecklingssamarbetet innebär, varför definitionen av bistånd är viktig och vad biståndet egentligen innehåller.

  Sveriges bistånd

  Sedan slutet på 1960-talet har Sveriges riksdag haft målet att svenskt bistånd ska vara en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI). Åtagandet visar att Sverige, oavsett regering, under många årtionden haft en internationellt sett hög ambition när det gäller biståndets storlek och innehåll. Det dokument som nu styr svenskt bistånd heter Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (Skr. 2016/17:60). Det beslutades om av regeringen 2016. Ramverket bygger på de grundläggande perspektiven i Sveriges politik för global utveckling: mänskliga rättigheter och de fattigas perspektiv, och tre ytterligare perspektiv: konflikt, jämställdhet och miljö/klimat. Ramverkets ambition är att täcka in alla as

  •

  10 myter om internationellt bistånd

  På senare tid har vi hört regeringsrepresentanter och ledarsidor lyfta fram olika argument för varför humanitärt bistånd är det som Sverige bör satsa sina pengar på. Nästan alltid som en kritisk jämförelse med det långsiktiga utvecklingssamarbetet som framställs som mindre effektivt. För de flesta personer som jobbar med bistånd, oavsett om det är humanitärt stöd eller utvecklingssamarbete, känns denna jämförelse förbryllande. Ungefär som att säga att den svenska sjukvården skulle bli mer ändamålsenlig om vi bara satsade på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar och lade ner vårdcentraler och specialistvård. Akuta och långsiktiga insatser hänger ihop och i bästa fall förstärker de varandra.

  I Sveriges bistånd ryms stöd med två olika mål: 

  • Det humanitära biståndets mål är att rädda liv, lindra nöd och skydda mänsklig värdighet.  Det utgår från ett rättsligt ramverk som finns uttryckt i den internat