Hur uppfattas gotländska
•
Några klunkar gutamål
Gotlands nationaldryck, gotlandsdrickan, smakar som flytande prickig korv eller böckling, lite beroende på vem som ligger bakom brygden. Men i en del fall har den en märklig bismak som man måste vänja sig vid. Olika socknar har sina egna ideal och traditioner - Fårö har sin dricka, Hablingbo har sin och Gammelgarn sin.
De gamla folkmålen på Gotland varierar på samma sätt i strävhet, grötighet och eftersmak. För enkelhetens skull brukar man ändå tala om ett enda mål - gutamålet. Drickan och målet har också det gemensamt att de mest genuina varianterna finns på landsbygden, gärna i kombination med varandra.
Den språkintresserade turisten gör alltså klokt i att söka sig bort från Visby. Åker man öster- eller söderut har man störst chans att stöta på gutamålstalare. Fårö i norr kan också vara värt att lyssna in, men där är målet ganska säreget.
Vad ska man då ställa in hörseln på? En lämplig mjukstart kan vara gotländskan, alltså den fullt begripliga svenska
•
Fördomar och attityder
Attityder till olika dialekter är ofta knutna till fördomar som i exemplen ovan, men de kan också ha med maktrelationer att göra. Eftersom Stockholm som huvudstad förknippas med makt är stockholmskan ofta illa omtyckt i andra delar av Sverige. För många är det lättare att tycka om dialekter som talas långt ifrån huvudstaden, exempelvis värmländska eller gotländska.
Även privata erfarenheter kan påverka våra attityder. Vi kan förknippa en dialekt med en enskild individ, och vår attityd till dialekten blir då densamma som till personen som talar den. Är din bästa vän skåning får du troligen positiva vibrationer av andra som talar samma dialekt. Fördomar är många gånger omedvetna.
Populära dialekter
Det är svårt att säga vilka dialekter som är mest populära i dag. Tidigare undersökningar har visat att dialekterna i norra och västra Sverige varit mer omtyckta än de i söder och öster. Men attityder till dialekter kan snabbt förändras, och ingen större undersökn
•
Gotländska mål
Om gotländska mål
När man talar om gotländska mål skiljer man ofta på dagens gotländska och det äldre gutamålet. Dagens gotländska utmärker sig med en speciell sjungande språkmelodi men ligger annars ganska nära standardsvenskan i ordval, böjning och meningsbyggnad. Men den äldre gotländskan, gutamålet eller gutniskan, skiljer sig mycket från andra svenska dialekter. Gutamålet har ett speciellt uttal, ett säreget ordförråd, säregen böjning och avvikande meningsbyggnad.
Skillnaden förklaras av att gutamålet är utvecklat från forngutniskan, alltså det språk som talades på öarna under vikingatiden och medeltiden. Forngutniskan skilde sig så pass mycket från fornsvenskan och forndanskan att den räknas som ett eget språk. Eftersom Gotland tidigt ingick i den tyskspråkiga Hansans intressesfär och något senare blev en del av Danmark påverkades språket också mycket av både tyskan och danskan. Läs mer på sidan Forna tiders gutniska Öppnas i nytt fönster..
Medan dagens gotl