Hur länge immun efter
•
Covid-19 – symptom och immunitet
Idag vet vi att viruset kan ge upphov till en mängd olika symtom. Feber, torrhosta, halsont och muskelvärk är vanliga symtom och kan förväntas vid en virusorsakad luftvägsinfektion. Mer oväntade symtom såsom förlorat lukt- och smaksinne och ökad risk för tromboser/embolier med allvarlig utgång finns också beskrivet. Grad av sjukdom beskrivs alltifrån endast lätt sjukdomskänsla till fullt utvecklad respiratorisk svikt eller chock.
Då det är ett helt nytt virus saknar vi idag mycket kunskap, framförallt när det gäller antikroppsutveckling och huruvida man utvecklar klinisk immunitet efter genomgången infektion och, i så fall, hur länge och effektiv denna immunitet finns kvar. Hur pandemin kommer utvecklas och konsekvenserna för sjukvården är i nuläget oklart och svåra att förutse. Syftet med studien är att kartlägga symtombild och antikroppsutveckling över tid hos patienter med konstaterad covid-19 i Region Halland.
•
Antikroppar
Medicinskt granskad
Antikroppar är en viktig del av kroppens immunförsvar och bildas av de vita blodkroppar som kallas för B-celler. Specialiserade antikroppar mot ett visst smittämne kan finnas kvar i kroppen efter en genomgången sjukdom och göra att du blir immun mot sjukdomen.
Vad är antikroppar?
Antikroppar är y-formade proteiner som är en del av kroppens immunförsvar och hjälper till att skydda kroppen mot främmande ämnen som virus, bakterier och parasiter. Dessa mikroorganismer kan infektera kroppen, föröka sig, invadera vävnader och göra oss sjuka. Immunförsvaret försvarar då kroppen med olika strategier. En effektiv strategi är att bilda antikroppar som binder till ytan på mikroorganismerna, vilket hjälper andra delar av immunförsvaret att hitta de främmande ämnena och oskadliggöra dem.
Hur bildas antikroppar?
Antikroppar tillverkas av de vita blodkroppar som kallas för B-lymfocyter, eller B-celler. B-celler kan binda många olika slags proteiner till si
•
RS-virus kan orsaka övre och nedre luftvägsinfektioner hos äldre personer och ge alltifrån en lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation.
Även yngre personer med underliggande sjukdom som nedsatt hjärt-/lungfunktion, lever- eller njursvikt, diabetes eller nedsatt immunförsvar kan drabbas av nedre luftvägsinfektioner på grund av RS-virus.
RS-virusinfektion uppträder i årliga epidemier främst under vinterhalvåret och sprids totalt sett mest bland små barn.
Folkhälsomyndigheten har bedömt att risken för att bli allvarligt sjuk främst finns efter 75 års ålder och rekommenderar därför vaccination. Personer från 60 år med vissa sjukdomar, diagnoser eller tillstånd som leder till en ökad risk för allvarlig RSV-infektion rekommenderas också vaccination mot RS-virus.
Läs mer om det här: Vaccin mot RS-virus (vuxna)