Hur länge finns skelett
•
10 vanliga frågor vid osteoporos
Mattias Lorentzon, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg svarar på 10 vanliga frågor vid diagnos av osteoporos.
Jag har fått osteoporos-diagnos, vad gör jag nu?
– Det är bra att lära sig mer om sjukdomen och ta reda på vad man själv kan göra för att förbättra sin situation. Diskutera med din läkare om du behöver läkemedelsbehandling och andra förebyggande åtgärder.
Varför måste jag ha läkemedelsbehandling, kan jag inte bara vara försiktig så att jag inte bryter mig?
– För att behålla en allmänt god hälsa är det viktigt att bibehålla en aktiv livsstil, motionera och inte bli stillasittande. Fysisk aktivitet under säkra former är bra för att förbättra den fysiska funktionen men även bentätheten. Det räcker dock inte som behandling om du har skört skelett.
Kan läkemedelsbehandling verkligen stärka skelettet och förhindra nya frakturer?
– Ja, läkemedelsbehandling gör så att bentätheten och skelettstyrkan
•
Benvävnadens omsättning
Huvuddragen i benvävnadens reglering har under de senaste åren kartlagts, och nu utvecklas läkemedel för att minska nedbrytningshastigheten eller till och med återskapa ben [1].
Benvävnaden omvandlas ständigt genom
modellering, i vilken benets storlek och grövre morfologi ändras
remodellering – en process som svarar för omsättning av skelett och frisättning av kalcium och fosfat.
Det är just remodelleringen av moget ben som är involverad vid uppkomst av benskörhet.
Benvävnadens sammansättning
Benvävnaden bildas av osteoblaster, mesenkymala celler som närmast är relaterade till dentin- och cementbildande celler i tanden men också till fibroblaster i huden. Ben bildas initialt genom att osteoblaster syntetiserar typ I-kollagena fibrer med identisk uppbyggnad som hudens och slemhinnornas kollagen. Benmatrixen består till 90 procent av kollagen och det är sammansättningen av de resterande proteinerna som gör benet unikt [2]; som exempel kan nämnas
•
österödskvinnan
Skelettfyndet från Österöd i Bro socken på Härnäset i Bohuslän har en märklig historia. I äldre tider var det vanligt att man hämtade material till hönsfodertillverkning från skalbankar. När stenhuggaren Karl Ahl från gården Österöd 1903 grävde i en sådan skalbank fann han plötsligt ett skelett. Han täckte då över kvarlevorna som sedan skulle ligga bortglömda i skalgruset i ytterligare 24 år.
Foto från fyndplatsen, sommaren 2023 Till höger i bilden syns torpet Ljungby. Till vänster syns den bergsbrant intill vilken skelettet hittades för andra gången 1933, troligen ungefär där fruktträdet växer. Foto: Else-Britt Filipsson
Sommaren 1927 höll folkskolläraren och fritidsarkeologen Johan Ahlin på med undersökningar av strandlinjer i Bro socken. Han nåddes då av ryktet om Karl Ahls fynd och blev genast intresserad. I ett brev till Riksantikvarien i Stockholm skriver han:
”Jag uppsökte Karl Ahl, som visade mig fyndplatsen samt meddelade följande: År 1903 a