Hur gör bävern för
•
Bävrar
Bävrar (Castoridae) är en familj med vattenlevande däggdjur i ordningen gnagare. Familjen omfattar idag endast släktet Castor med de två arterna europeisk bäver och amerikansk bäver. Fossil har visat att familjen en gång i tiden omfattade en stor mångfald arter och släkten, bland annat det utdöda släktet Castoroides med arten jättebäver.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Bävrar är den enda idag förekommande djurgruppen inom familjen Castoridae, som endast omfattar släktet Castor. På grund av vissa liknande benstrukturer i underkäken och skallen antogs tidigare att bävrar är närbesläktade med ekorrar (Sciuridae) och de listades en längre tid tillsammans i underordningen Sciuromorpha.[1] Efter flera studier under senare 1900-talet och början av 2000-talet sammanförs bävrar nu tillsammans med kindpåsråttor (Geomyidae) och påsmöss (Heteromyidae) i underordningen Castorimorpha.[2]
Amerikansk och europeisk bäver är utseendemässigt lika varandra men
•
Saltvatten
Det råder en viss osäkerhet om hur pass bra bävern klarar sig i saltvatten. Den förekommer utmed norska kusten och svenska västkusten, och i vårt bräckta vatten utmed ostkusten. Det tycks som om det är unga djur som på våren har följt älvar och bäckar ut till havs. Men i Stockholmstrakten är det nog via vår skärgård som de simmat utåt och hamnat på en och annan skärgårdsö till och med i havsbandet.
Bävern måste ha tillgång på sötvatten, för att att dricka men också för att tvätta bort saltet ur pälsen, eftersom dess värmeisolerande förmågan annars förstörs.
Fysoliologisk begränsning
Bävern kan inte heller separera saltet på samma effektiva sätt som andra havslevande däggdjur. Detta medför en fysiologisk begränsning för utbredning av bävern, men den kan likväl etablera sig i områden med låg salthalt.
Man kan ändå inte bortse från att bävern i Norge kan komma att etablera sig i saltvatten, bara födotillgången är stor nog och sötvatten på land finns för tvätt och för at
•
Ekologi
Bävern är väl anpassad för ett liv i vatten. Pälsen är väldigt tät för att isolera mot väta och köld. När den simmar använder den de stora simhudsförsedda bakfötterna för att skjuta fart och svansen som styrorgan. När bävern dyker sluts både öron- och näsöppningar. Den kan vara under ytan upp till 15 minuter.
Och när bävern är under ytan täcks ögonen av en hinna, med funktion som liknar ett cyklops. En hudflik i svalget gör det möjligt för bävern att gnaga med framtänderna under vatten.
Bävern lever i familjegrupper som består av ett par och deras avkomma. De bor i byggda hyddor eller hålor grävda i strandbrinken. Denna stora gnagare förekommer i alla typer av inlandsvatten. Dock krävs att vattnet inte bottenfryser på vintern eller är för strömt. Därtill upps