Hur bildas kolvätet
•
Mättade och omättade kolväten
Det här är en förening som bara innehåller väte och kol - ett kolväte. Just den här föreningen heter etan. Bindningen mellan kolatomerna är en enkelbindning - varje atom delar med sig av en elektron till den andra atomen. Kolatomerna kan också dela med sig av två elektroner var, i en dubbelbindning. När det finns en dubbelbindning i ett kolväte får den ett annat efternamn - istället för etan heter den här föreningen eten.
Men det är inte bara namnet som är annorlunda. Eten har färre väteatomer. Varför det? Varje kolatom kan bilda fyra bindningar till andra atomer. I etan har varje kolatom använt en av sina bindningar i kolkedjan.
Alltså har den tre bindningsmöjligheter kvar. I etan binder varje kolatom tre väteatomer. I eten används två bindningar till den andra kolatomen. Det betyder att det bara finns plats för två väteatomer. Dubbelbindningar gör att antalet andra atomer som sitter på kolkedjan, minskar.
Hur ändras kolvätets egenskape
•
Raka eller grenade kolväten
Ett kolväte kan ha samma molekylformel men olika strukturformel. Kolvätet på bilden ovan heter butan och har en rak kolkedja. Det innebär att kolatomerna sitter på rad.
När butan har en rak kolkedja kallas det också normalbutan eller bara n-butan. N-butans molekylformel är C4H10.
När ett kolväte har samma molekylformel men en annan strukturformel kallas det för isomer.
Varianten av butan ovan har samma molekylformel (C4H10 ) men en annan strukturformel.
Den har en grenad kedja och kallas för iso-butan.
N-butan och isobutan har liknande egenskaper men skiljer sig åt när det gäller kokpunkt och smältpunkt.
Av butan finns det bara två olika varianter. Vid stora organiska molekyler finns det många isomerer. Det är en av anledningarna till att det finns så många olika organiska föreningar. När kolvätena blir mer avancerade kan de också döpas på ett mer avancerat sätt än bara normal och iso.
Mättade och omättade kolväten
A
•
Kolväte
Kolväten är kemiska föreningar bestående av enbart kol och väte. Kolväten har en ryggrad bestående av kolatomer, på vilka väteatomerna sitter. Denna kedja kan vara ogrenad, grenad eller ringformad. Kolväten är opolära ämnen – de är svårlösliga i vatten, särskilt de större molekylerna, medan de däremot löses väl i fetter.
Olika typer av kolväten
[redigera | redigera wikitext]Kolväten förekommer vid rumstemperatur både som gaser, flytande ämnen och som fasta ämnen. Asfalt, vax och paraffin är exempel på kolväten som förekommer i fast form vid rumstemperatur, till exempel bensin är flytande medan metan och etan är gasformiga.
De kolatomer som endast har enkelbindning mellan varandra, kallas mättade kolväten. Kolväten som innehåller dubbelbindning eller trippelbindning, kallas omättade kolväten
I allmänhet delas kolvätena upp i tre grupper:
Användningsområden
[redigera | redigera wikitext]Eftersom kolväten innehåller stora energimängder och dessutom har lä