Hur låter sverigefinska
•
•
En holländska med modersmålsliknande färdighet i svenska vill undersöka hur väl sverigefinnar är integrerade i det svenska samhället. Hon gör detta genom att studera deras attityder till olika finska och svenska språkvarieteter och mäta deras stilistiska känslighet på såväl finska som svenska, och så disputerar hon på sin undersökning vid Uppsala universitet våren 1998. Av detta blir det en bra avhandling som dock p.g.a. sin komplexitet är svår att sammanfatta och presentera på ett rättvisande och överskådligt sätt. Jag skall i varje fall göra ett försök för jag tror att Ellen Bijvoets avhandling Sverigefinnar tycker och talar. Om språkattityder och stilistisk känslighet hos två generationer sverigefinnar har en del att ge oss som lever i en miljö där samma språk möts om än på ett annorlunda sätt.
I fokus för Bijvoets intresse står finnarna i Sverige. Dem har hon valt för att studera skillnader mellan två olika generationer – hälften av hennes informanter är i 40-årsåldern och
•
Finska språket
För en svensk kan det finska språket verka obegripligt. Det beror på att finska och svenska inte är släkt. Svenska är släkt med engelska och tyska, vilket går att se på ordförrådet. Eftersom finska hör till en annan språkfamilj, de finsk-ugriska språken och vidare uraliska språk, finns det många skillnader just på ordnivå.
De ursprungliga orden, som är gemensamma för många uraliska språk, är väldigt gamla. De är basord som man har haft behov av i vardagen, vardagsord som kala (fisk), puu (träd) och vesi (vatten). Med tiden har finskan lånat in ord från bland andra germanska, baltiska och slaviska språk. Över tusen lånord har kommit via svenskan till finskan, exempelvis lasi (glas) och kaappi (skåp). Det finns också finska lånord i svenskan, exempelvis känga (kenkä), pjäxa (pieksu) och pojke (poika). Det internationellt mest kända finska ordet är kanske sauna. Eller sisu.
Skriftspråk och standardisering
Det finska skriftspråket, eller det så kal